Så var vecka 31 här. Jag har den senaste tiden kännt massa sammandragningar, till och med blivit en smula orolig när jag stått på jobb. Det värsta för mig hade ju vart ifall något hände där, bland alla kunder och helt ensam i butiken. Vad gör man då liksom? Min Bm sa iaf att det är jättevanligt med andra barnet, kroppen vet vad som väntas och förbereder sig liksom. 

Glukosbelastningen visade samma, 8.6 och risken för graviditetsdiabetes finns där. Båda mina graviditeter har bestått av diverese olika krämpor i form av brist på något eller taskig urinvägsinflektion som ledt till njurbäckeninflammation - och absolut inget av det här märker jag ens av i vardagen. Lite lurigt kan det ju allt vara. 

Mår hyffsat bra, trött är väl det enda som tåls att nämna. Har gått upp 12 kilo (25 kg med mateo i samma vecka). Är väl ganska nöjd med den siffran också! 

Fyllde 30 i förrgår, känner mig inte en dag äldre än 29 för det! Fick en tvättmaskin faktiskt, vilken enorm lycka eftersom jag är tokig i att tvätta och ha allt rent och fräscht! 

Nu ligger Mateobus och snarkar, och jag ska göra likaså! Blir kanske ett roligare inlägg inom kort, är verkligen helt snurrig i bollen och orkar helt enkelt inte skriva mer för den här gången! :)

adjöken / A

Medans Red är ute och går med Mateo och försöker få han att sova så passar jag på att skriva något litet. Visst har vi haft ett helt galet underbart väder både idag och igår? Vi har varit ute större delarna av båda dagarna och njutit av varje liten solstråle, vi tog dessutom med oss systemkameran idag så jag kommer ladda upp lite bilder imorgon eller tisdag :)

Natten tills idag så sov jag inte alls mycket, jag vaknade var 20 minut och kunde verkligen inte hitta en skön ställning att somna på.. som om jag hade myror i hela kroppen och Jamie sparkade så mycket. Mellan klockan 02 och 04 var jag klarvaken - så jag lyssnade på Creepypodden och ugglade. Klockan 06.30 vaknade Mateo och jag steg upp med han - så idag har jag sett ut som ett spöke mer eller mindre. Trots att jag vart fruktansvärt sliten så tog vi tag i sovrummet, flyttade ut det gamla skåpet och ställde det i köket (???) sålänge, så att vi kan ta in spjälsängen så fort Mateos nya säng kommit :) Under veckan så ska jag ÄNTLIGEN spika upp lite tavlor i barnens sovrum och få upp lite hyllor och förvaring. Ända sen vi flytta in har vi levt i ett litet kaos, då vi bestämde oss för att köpa helt nya möbler och göra oss av med det gamla - vilket resulterade i att vi levde lite i ikeapåsar ett tag. Men nu börjar det äntligen falla på plats. 

Idag har jag och Red fantiserat om hur Jamie kommer se ut, kommer han vara likt Mateo eller blir han helt annorlunda? Kommer han vara mer eller mindre chinesaktig eller kommer han vara blond och blåögd? Kommer han vara lika bestämd, envis, och målmedveten som sin bror? Kommer han vara den som faktiskt sover på nätterna eller kommer jag få gå ut igen mellan 02 och 05 varje natt? Vem är Jamie? Nyfikenheten börjar bli större och större för varje dag som går och längtan växer sig allt starkare - likaså gör väl oroligheten, för med handen på hjärtat finns det en skräck blandad med all förtjusning i detta. Men det är väl ganska klart? Varje mammas och pappas största oro är väl att inte räcka till, och med det göra fel? 

Nåja. Nu är Red tillbaka och vi ska börja kolla på The haunting of hill house! Spännande :)

/ A.

Redan från början hade jag i tanke att börja blogga den sista tiden av denna graviditet. Där är vi idag, det är 11 veckor kvar till beräknad BF. Det är annorlunda denna gången, det har gått i turbo fart och dagarna, veckorna har bara flygit förbi. Ända sen december har Red sagt att han vart redo och ville ha ett syskon till Mateo, dock så var jag inte redo för det riktigt då utan det skulle ta ytterligare 5 månader innan jag fick den där känslan! Dock så vet jag inte om man någonsin kan bli redo för något man inte har en aning om, som man inte upplevt tidigare - att ha ett barn är en sak och att ha två är säkerligen en helt annan. Man blir nog aldrig riktigt redo, man växer nog in i rollen som tvåbarnsmamma likaväl som man växte in i rollen som ettbarnsmamma. 

Vi bestämde oss för att börja försöka i April, och i Maj fick jag positivt på testet. Även ifall vi visste att chansen fanns där så trodde jag ändå aldrig att det skulle gå på första försöket - men här sitter jag idag, i vecka 29 och känner hur Jamie virvlar rundor. 

Graviditeten har hittills inte varit som med Mateo, jag har inte haft ont i fötter och rygg än, jag har inte mått speciellt illa, jag har inte kännt mig sjuk dagligen, och jag har inte behövt spy en endaste gång. Dessutom har jag gått upp 10 kg - och inte 25 kg i vecka 29 som sist. Dock så har jag varit betydligt tröttare denna gång (kanske för att jag jagar en 1,5 åring då jag inte är på jobb och någon form av vila är det knapert med). Som tur är har jag världens bästa sambo som alltid låter mig sova de dagar jag har möjlighet till det! Han är en riktigt stjärna min man :)

Jag drog på mig njurbäckeninflammation precis som sist, så antibiotika sattes in direkt och jag känner verkligen inte av det ett dugg! Järnet är detsamma, lågt och dåligt och har säkert sin roll till varför jag är så trött alltid. Men annars är allt topp faktiskt. Glukosbelastning nästa måndag, men det ska nog gå fint :)

Med tanke på hur förlossningen gick med Mateo så har jag fått tid hos en psykolog som ska hjälpa mig att bearbeta rädslan inför kommande förlossning. Just nu tänker jag inte så mycket på det utan förlitar mig mest på "Det kan ju knappast bli mer dramatiskt än sist?" - fast det kanske det kan. Fast det kan ju likabra gå hur fint som helt. All hjälp är alltid uppskattad så jag tar öppenarmad emot den. 

Jag avslutar mitt första inlägg med att fastslå att Jamie Lucas Morris Björborn inte fått sitt namn efter One tree Hill - jag hade inte en aning om att det namnet existerar där. Jag har alltid gillat Lucas och Red kom på namnet Jamie, och det klingar liksom fint så vi slog till på det! Men lite kul är det väl allt :) Han kanske växer upp och blir sjukt bra på basket nu liksom? ;) 

Det var allt för idag. 
Godnatt och sov gott.

/ A. 

Godmorgon!

Idag vaknade vi upp till ett vinterland! Jag längtar förvisso till våren och sommaren, men det var ändå rätt mysigt att kika ut på det vita landskap som skapats under natten :) 
Nu sitter jag och Redmond här i soffan, Mateo sover, och vi diskuterar vad vi ska skapa för att delta i Jotex-tävlingen på Instagram. Man ska skapa ett stilleben av någonting som man tycker om, som höjer mysfaktorn eller helt enkelt av något som smakar gott! Man har chansen att vinna 2000;- i presentkort hos dem, så generöst!! 

Fick ta en bild genom fönstret så, den är ju inte den bästa! 

Hur får ni er inspiration till ert hem? 

Jag tycker det är så kul att se andras sätt att inreda på, speciellt om allt inte är från Ikea (Inget illa menat, jag älskar Ikea och massa av våra saker är där ifrån). Jag menar mer när något blir mer personligt, som säger något om familjen. Det kan vara allt från att skapa en familjevägg med massa bilder upphängda, eller bara en sak som någon gjort, tex en möbel eller tavla - något som berättar något. 

Vi här hemma inspireras mycket av naturen, skogen framförallt. Som att ta en bild mitt inne i en skog och sen ta med det hem, färgerna, träden, ljuset, allt som man kan ta ett färgprov på och skapa något eget av sen. 
När vi var och fiskade uppe i fjällen så hittade min syster ett älghorn! Detta fick följa med mig hem och efter ha legat i frysen i några dagar (så att bakterier dör) fick det bli en detalj här hemma. 

Ljuskällor som skapar en mer mysig stämmning. 

Något jag annars älskar är växter, tyvärr överlever dem sällan här hemma.. 

Avslutar detta egentligen meningslösa inlägg som inte har någon röd tråd alls, med en bild på M som hittade vårt kameraskydd igår.. 

- Annika

Som de flesta vet så älskar jag allt som har med hemmet att göra. Det kan vara allt från tvålpumpen inne i badrummet till förvaringslådor inne i klädkammaren. Jag har alltid tyckt att det vart viktigt att få komma hem, och känna sig avslappnad och stressfri. Jag älskar sånt som drar till sig allas ögon och prylar som är praktiska som underlättar allt i vardagen. Innan jag träffade Redmond så brydde jag mig inte så mycket om mitt hem i samma bemärkelse, men det har verkligen störtat ner som en bomb den senaste tiden - kanske för att vi har ett barn och allt som underlättar och sparar tid är guld värt? 
Vem vill hålla på med att plocka undan leksaker som ska till tio olika platser när man kan använda den tiden till att rita tex? Praktiska lådor och korgar är verkligen min favorit! 

En ganska dålig bild tyvärr men det får ni helt enkelt leva med! :)

Boxar, 2 stk för 99;- på Clasohlsson

Matta från Hemtex

Mintält från Kids Concept www.kidsconcepts.se 

Vårt hem är långt ifrån klart och jag känner fortfarande att vi inte riktigt har fått kläm på allt. Dock ligger det en framtidsplan på att flytta till en större lägenhet, och sen köpa hus en vacker dag - om det blir i Kanada eller i sverige återstår att se!

Så läcker lamakudde från Lagerhaus! 179;- !!

Så kallt det är ute! Det ligger förvisso på en -7 grader men det känns verkligen som -20!! 
Vi har varit ute och gungat i dagarna men alltså, det är inte ens lite skönt att stå där i kylan med ett ansikte som förfryser, så varför skulle Mateo tycka att det var skönt att bli swishad i vinden då? Nej, idag stannar vi minsann inne!

Kommer ni ihåg när man var liten och blev tvingad till att vara ute på rasterna i skolan, fast det regna? Så såg man lärarna sitta inne i fikarummet och mumsa på en kanelsnäcka och varmt kaffe? Det bara slog mig, att jag aldrig någonsin mådde en sekund bättre genom att vara blöt och kall - ute på skolgården, trots att de vuxna sa att det gjorde barn gott att vara ute (Såklaaaaart att det gör barn gott att få komma ut, men det är en lögn att det inte finns några dåliga väder).

Nä, det blir en mysig hemmadag med massa lek och sång :)

BABYSHOWER!!!

Så överraskade min syster och Johan blev igår när vi hade ställt till med en babyshower för dem! Det är 20 dagar kvar till Bf och jag är rätt så rejält stirrig! Det kommer bli så kul för oss alla med en liten kusinflicka! 18 Mars är hon beräknad till, jag tycker att hon kan få komma nu :)

- Annika